Logistikexperten Christian Herold om varför det är viktigt att “tänka efter före” i stora stadsutvecklingsprojekt

Hej Christian! Hur skulle du beskriva att ni på Stockholm Stad arbetar med bygglogistiska frågor kopplat till stadsutvecklingsprojekt?

– Jag och en kollega har lagt ner mycket tid för att väcka tankarna gällande logistik i våra projekt, att alla parter i projekten jobbar mot samma mål och har det logistiska tänket redan från start. Det handlar om att jobba parallellt med byggherrarna som finns på plats för att få det att fungera, vilket är möjligt genom just logistiken. Därför är det idag inget av de större projekten inom Stockholm stad som inte aktivt arbetar med logistikfrågan. Det handlar definitivt om att ta till ett helikopterperspektiv, vilket innebär att man inte bara ser till det egna projektet utan att det även finns flera andra aktörer runt omkring som också påverkas. Vid flera olika byggen kan man tillsammans lätt få till en bra infrastruktur för att säkerställa produktionstempot, för det är egentligen det som allt handlar om – att minimera driftstoppen på bygget.

Hur har det varit att arbeta med Bygglogistik?

– Det har varit en bra erfarenhet! Och det är kul att samarbeta med personer som är specialister på sitt område. Något som jag verkligen har uppskattat är att ni levererar med eftertanke, och att ni har analyserat situationen innan den har inträffat. Ni har snabbt sett alla ytor som skulle kunna vara logistikytor och analyserat fordonstrafiken i området, vilket har skapat ett gediget grundarbete för det fortsatta arbetet. Det är först när man har den kartan som man kan börja lägga pusslet, och det är av just den anledningen som man vänder sig till en logistikexpert. Utifrån de givna förutsättningarna tycker jag att samarbetet har gått bra, och det är ingen slump att det fungerade så bra i Hagastaden!

Det här har du redan kommit in i lite i början, när du pratade om din roll på exploateringskontoret, men hur ser du generellt på bygglogistikens roll vid stora samhällsprojekt?

– Jag tycker att det är jätteviktigt. Vi lever ju idag i områden där det finns boende, skolor, sjukvård, matbutiker och hemleveranser, men även en yrkestrafikkår som ska kunna röra sig på samma vägar. Vilket innebär att det blir trängre och trängre. Så tar vi inte hänsyn till detta redan från början kommer det att resultera i kaos i slutändan.

Tycker du att bygglogistikens roll har förändrats under tiden du har jobbat med det?

– Ja absolut, det har den. Förr platsbyggdes det ju mycket mer och då handlade det om mindre volymer som skulle transporteras. Idag är ju större delen prefabricerat och då krävs verkligen “just-in-time-leveranser” för att inte hela bygget ska stoppas upp.

Vad skulle du säga att den största samhällsnyttan är?

– Miljövinsten! Om vi med bra logistik lyckas minska transporterna inom Stockholms stad med några procent innebär det en stor vinst för miljön. Men logistiken är även en säkerhets- och arbetsmiljöfråga. Att tänka logistiskt skapar mer ordning och reda och bidrar till mindre stress hos de som bygger, och därmed även mindre risk för kollisioner mellan omgivningen och bygget.

Skulle du säga att det finns en viss typ av projekt där det är extra viktigt att ta hänsyn till logistiken och ”tänka efter före”?

– Ja, jag skulle säga att alla projekt som ligger i tätbebyggda eller svårtillgängliga områden behöver logistiktänket i någon omfattning. Med vårt rörelsemönster idag krävs det helt enkelt samordning för att situationen ska bli hållbar, då det är ofantliga volymer och trafikpåtryckningar som det handlar om i slutändan.

Då kommer vi in lite på nästa fråga, kan du ge något exempel på när logistiken spelat en avgörande roll i ett stort byggprojekt eller när det inte fungerat?

– Jag skulle säga att när ett projekt inte fungerar beror det på att man inte samarbetar som ett team, utan att alla parter kör sitt eget race. Det går att likna vid en stor orkester, om inte alla instrument spelar samma melodi blir det falskt och osynkat. Bygglogistikens roll kan liknas vid att vi stämmer alla instrument och ju mer samstämda de är, desto bättre låter också orkestern. Det är precis samma sak vid ett bygge, ju mer byggherrarna samarbetar desto lättare får både bygget och omgivningen att ta sig fram!

Vad bör man som beställare tänka på kopplat till upphandlingar om logistik och samordning i stora byggprojekt? Har du några bra tips?

– Se till att verkligen analysera situationen från början. Att se till helheten och de omkringliggande miljöerna som man måste ta hänsyn till, så som skolor, närliggande kommunikationsmedel, tunnelbanor, tåg eller- busstrafik och angreppsvägar. Men även hur mycket gods som ska in på området och vad det är för vägklass på vägarna som ska användas. Om inte alla aspekter vägs in, kan det sluta upp i att en lastbil inte kommer fram till området, vilket är ett typexempel på när man inte “tänkt efter före”.

Vi tackar för pratstunden med Christian och ser fram emot fler framtida samarbeten för att fler projektansvariga ska “tänka efter före”.